Min Pappa

Min pappa Esko

26/8 2011 begravdes min pappa, en dag jag aldrig trodde att jag skulle ta mig igenom. Jag minns fortfarande samtalet från hans fru morgonen den 6/8 2011, när hon gav mig ett besked jag tyvärr redan visste om. Min pappa hade somnat in, han orkade inte kämpa emot längre. Jag vaknade tidigt den morgonen och väckte min man och sa -min pappa lever inte längre. Lars sa att så fick jag inte tänka, ca 1 timme senare kom samtalet.

Min pappa hade leukemi, i början behandlades han med cellgifter i tablettform, han mådde rätt okej. Min pappa hette Esko han blev 61 år gammal, han har alltid sagt att han inte skulle leva tills han blev 65 år. Min pappa var världens mest omtänksammaste människa. Han fanns alltid där när man behövde honom. Han kämpade på med sin leukemi och han försökte att vissa dagar inte visa hur ont han hade. Pappa hade fruktansvärt ont i sin rygg under sjukdomstiden. Jag minns det där fruktansvärda mötet på sjukhuset i Växjö, Jag, pappa och hans fru satt på ett kontor med läkaren. Läkaren sa till min pappa att hans leukemi hade ändrat karaktär och blivit en akut leukemi vilket krävde cellgiftsbehandling på sjukhuset. Pappa tittade på mig med sina blå ögon och knep ihop munnen och skakade på huvudet.

Cellgiftsbehandlingen började och nu kom alla komplikationerna man varit så rädd för. Hans stomi började krångla. Han åkte in och ut på sjukhuset och man såg sakta hur hans kämparglöd i ögonen sakta försvann. Jag ville verkligen inte inse hur sjuk han var och att jag kanske skulle förlora min pappa. Den sista tiden av hans sjukhusvistelse så låg han på IVA. Jag minns att han bad mig sjunga för honom sista gången jag hälsade på honom själv. I rummet fanns bara jag och pappa han tog min hand och viskade Lena sjung för mig, jag frågade vad han ville höra och han sa den där fina, du vet. jag började sjunga på what are words som Chris Medina sjunger och pappa log och viskade just den. Detta minne bär jag djupt i mitt hjärta för han släppte inte min hand och när jag hade sjungit färdigt sa han så här till mig. -Lena vad som än händer så älskar jag dig från djupet av mitt hjärta. Mina barnbarn är världens finaste och jag ska alltid vaka över dom. Här stortjöt jag och bad min pappa att inte ge upp och lämna oss.

Pappa var en genomsnäll man, han älskade sina barn och barnbarn otroligt mycket. Han ställde alltid upp om jag behövde hjälp med något, barnvakt, hundvakt eller bara komma på en fika. Vi umgicks väldigt mycket med pappa, han och min man trivdes jättebra tillsammans de var som far och son istället för svärfar och svärson. Vi gjorde roliga saker tillsammans med pappa en gång åkte vi till Danmark, där vi hade otroligt roligt. Pappa älskade Öland så där var vi och badade och solade med barnen. Vi var även på Ölands djurpark tillsammans. Våra barn älskade sin morfar jättemycket, han var så mån om våra små tjejer.

Idag är jag tacksam för att jag hade en så fin och genomsnäll pappa. Jag är också tacksam för allt han har gett mig och min familj framförallt mina barn. Idag är jag även tacksam för att min pappa inte längre lider och har ont.

 Sov Gott älskade pappa, vi ses på andra sidan
↑